150

Klangen av svärd
nådde ända dit upp －
stillsamma bergsbyn.

149

Glödbädden är fin
och första ölen öppnad.
Men var är köttet?

148

Duggregnet
berövar himlen dess sken.
Godstågen seriekrockar.

147

Ugglan spejar
efter byten.
Alltjämt slumrar dagen.

146

Ståtligt ekträd －
tio man behövs för att
mäta dess omkrets.

145

Kurar under
vindskyddet － inte ens
soppan värmer.

144

Laxen hoppade,
bröt vattenytan och
siktade mot himlen.

143

Fläktande vår －
vinden minner om
väderkvarnens forna styrka.

142

Det kittlar i
magen － flugorna har
äntligen hittat hem.

141

Pyrande ruiner.
Röken visar vägen
till offerplatsen.

140

Innan sängen väntar －
en sista titt på
den brinnande himlen.

139

Kastrullen kokar
över och katten jamar.
Vidöppen dörr.

138

Skränande fiskmånglare
och ylande mjölnare.
Marknadsmys.

137

Mannen tar ett
steg tillbaka, betraktar
solrosmålningen.

136

Uppehåll －
hundarna skakar av sig
det kalla regnet.

135

Blickar ut
genom fönstret －
regntunnan svämmar över.

134

Gryning －
en övergiven brigg
vaggar på vågorna.

133

Oändlig ensamhet
i den månghövdade
folksamlingen.

132

Gråsprängda tinningar
fläckas av färsk snö.
Hamnen öppnar snart.

131

Vänder med stekos
i håret hamburgare
av mänskoarmar.

130

Bara ljusskygga
blommor växer invid
tempelbyggnaden.

129

Armen domnar
under din enorma tyngd.
Kan du inte gå snart?

128

Piskande yrsnö.
Skogshuggarnas arbetsdag
har precis börjat.

127

Lågan fladdrar till －
stormen har ännu inte
givit upp.

126

Och på porten var
ett svart kryss målat －
farsotens kyss.

125

En plinkande
melodi bland grändens
döda själar.

124

Isen smälter bort.
Med sig tar den kvistarna
och huvudena.

123

Vårstädning －
inte ens Mingvaserna
undgår frenesin.

122

Månens sken skådas
hela vägen till botten.
Lugnet sprider sig.

121

Paraplyet
döljer mannens ansikte.
Regnet har tystnat.

120

Hornet ljöd över
slagfältets myller, och
ingen brydde sig.

119

Elden har slocknat －
endast alkoholen håller
värmen kvar.

118

Till sist －
vattenmassornas otämjda
rike framför ögonen.

117

Glaslösa fönster
blickar bort mot det
drunknande paret.

116

Stenmuren leder
in i skogen －
hastar ivrigt efter.

115

Fönstret på glänt －
gitarren ackompanjeras
av syrsorna.

114

Vid den nedbrända
stuggrunden växer ännu
solrosorna högt.

113

Skriket dog bort för
många eoner sedan －
bara ekot kvar.

112

Vid horisonten:
draken lossnar från linan,
slukas av himlen.

111

I den rasande
stormen klänger det vidare －
vildvinet.